Friskt tandkött är grunden till god munhälsa

Friskt tandkött är grunden till god munhälsa

För många, kanske de flesta, handlar tandvård och munhälsa i första hand om att undvika karies, dvs hål i tänderna. Tandläkarbesöket (rutinkontrollen) är lyckat om inga hål upptäcks och inga andra komplikationer finns. Så allt är i sin ordning då? Inte nödvändigtvis. Tänderna är halva munhälsa medan tandköttet är andra halvan. En ren tand, och ett rent tandmellanrum, ger i de flesta fall ett friskt tandkött.

Men fluortandkräm (och munskölj med fluor) är idag så effektiv på att motverka karies att man kan ha mycket plack kvar på tänderna utan att få hål, men tandköttet kan snabbt bli infekterat, ömt och inflammerat. Tandköttet börjar lätt blöda och bli svullet. Som tur är så läker tandköttsinflammation snabbt om man är noggrann med mellanrumsrengöringen. Problemet är att tandköttsinflammation känns oftast inte och många går med detta helt ovetande under en lång tid. De långsiktiga konsekvenserna av detta är mycket allvarliga.

Så får du ett friskt tandkött

Massera tandköttet genom att borsta tänderna rätt, använd tandstickor, mellanrumsborstar och tandtråd. Med rätt behandling, verktyg och rutiner håller du tandköttet i gott skick och ökar möjligheten att behålla friska tänder livet ut.

Ett friskt tandkött är ljusrosa, fast och sluter tätt intill varje tand. Det är inte svullet, gör inte ont och blöder inte när du borstar tänderna. Ett friskt tandkött är också grunden till friska tänder. Tandköttsinflammation kan orsaka såväl tandlossning som hjärt- och kärlsjukdomar och enligt nya rön finns också en koppling till demenssjukdomen Alzheimers. Som alltid är det en kombination av förebyggande behandling, fasta rutiner och rätt verktyg som ger resultat.

Så håller du tandköttet i fin form:
  • Gör rent mellan tänderna med tandtrådsbygel, mellanrumsborste och/eller tandsticka minst en gång om dagen för att ta bort matrester och bakterier. När du använder tandtråd och tandsticka masseras tandköttet, vilket gör att blodcirkulationen ökar och tandköttet stärks.
  • Använd tandsticka eller tandtråd före tandborstning, på så vis kan fluoret från tandkrämen verka även mellan tänderna.
  • Borsta tänderna morgon och kväll, var noga vid tandköttskanten.
  • Vinkla borsten något mot tandköttskanten eftersom där bildas extra mycket bakteriebeläggning.
  • Borsta inte för hårt, då kan tandköttet dra sig tillbaka och blotta tandhalsarna med smärtsamma ilningar och ökad risk för karies som följd.
  • Ett vanligt teknikfel är att endast dra ner tandtråden i mellanrummet mellan tänderna, och missa att ”skrapa” mot själva tandytorna. Låt istället tandtråden glida ända ner till tandköttsfickan, utrymmet mellan tanden och tandköttet, där inte tandborste eller mellanrumsborstar kommer åt. Läs mer hur du flossar med rätt teknik.
  • Regelbundna besök hos tandhygienist eller tandläkare är viktigt för att upprätthålla en god munhälsa.
Tecken på ett friskt tandkött:
  • Tandköttets färg är blekt rosa.
  • Blöder inte när du borstar på rätt sätt.
  • Sluter tätt intill tanden.
Tecken på ett inflammerat tandkött:
  • Rodnad.
  • Svullnad
  • Tandköttet blöder lätt.
  • Ökad känslighet, ömhet eller ilningar i tänderna.
Tänk på att:
  • Risken för tandlossning ökar om du röker. Rökning gör att sjukdomen utvecklas snabbare och medför sämre läkning efter behandling. Tandköttet kan se friskt ut fastän det är inflammerat eftersom blodkärlen drar ihop sig vid rökning.
  • Tandköttsinflammationen kan läka ut helt utan bestående skada, men det förutsätter god och regelbunden munhygien.
  • Högt blodsocker, och vissa läkemedel, kan bidra till ökad muntorrhet. Har du diabetes ökar risken för tandlossning och utvecklingen går dessutom ofta snabbare.

Källor: Folktandvården, Storstockholms Diabetesförening

Läs även 

Goda vanor börjar tidigt 

Så tar du hand om dina tänder hela livet